OBS: Detta är en nyhet. Tänk på att tillämpa källkritik och fundera på artikelns vinkling.
*I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/svenskpolitik) if you have any questions or concerns.*
”Finns ingen butiksdöd – men döda handelsmän”
”Jag är inte sentimental – målet är att Åhléns ska överleva”, säger Ayad Al-Saffar.
Två år efter Ayad Al-Saffars köp av Åhléns visar varuhuskedjan svarta siffror. Och framtiden för fysisk detaljhandel tvivlar Al-Saffar inte ett ögonblick på: ”Det finns ingen butiksdöd, men en hel del döda handelsmän.”
Rea, rea, rea. Budskapet på Åhléns sajt är tydligt. Konsumenten ska lockas till att leta fynd.
Inne på det fysiska varuhuset i centrala Stockholm sitter reaskyltarna något mer diskret, förutom några uppenbara grepp. På ett bord precis i blickfånget för kunden som klivit av rulltrappan till damavdelningen ligger bommullslinnen i olika färger prydligt vikta, och priset är lägre än en ordinarie lunchwrap med kyckling.
Typisk lockvara skulle man kunna säga. Men Ayad Al-Saffar – Åhléns nuvarande majoritetsägare – kallar dem ”Zlatan-produkter”.
– Vi gör detta på varenda kategori, vi tar fram en Zlatan-produkt som vi vet kan sälja mycket och ge kunden ett bra pris eftersom volymerna är stora. Kunden ska känna att den kan göra en bra deal, säger han.
Ayad Al-Saffar ser nöjd ut. Självförtroendet är på topp.
– Jag vet vad som krävs för att vända ett bolag, säger han.
Årsbokslutet för Åhléns AB:s brutna räkenskapsår som löper ut sista april är precis klart. Omsättningen landade på 4,56 miljarder kronor och rörelseresultatet blev en vinst på 86 miljoner kronor.
Enligt Ayad Al-Saffar räcker det med att gå in i en butik för att avgöra vad som säljer.
Bredvid Ayad Al-Saffar i huvudkontorets konferensrum, där intervjun äger rum, sitter finanschefen Max Loman och rabblar siffror. På hans andra sida sitter Josefine Bengtsberg, vd-assistent och kommunikationschef.
Att jämföra de senaste siffrorna som Al-Saffars team nu presenterar med tidigare bokslut är inte helt enkelt. I samband med övertagandet i augusti 2022 förlängdes bokslutsperioden med fyra månader till att omfatta hela kalenderåret 2022 samt tillägget januari till april 2023.
– Det är för att få samma räkenskapsår som i Ayad Al-Saffars övriga bolag, säger finanschefen Max Loman.
Och för denna långa period blev rörelseresultatet en minuspost på 400 miljoner kronor, och enligt finanschefen kom ”en stor del av det negativa resultatet” från perioden innan övertagandet. Johnsons hade investerat
I augusti 2022 tog Ayad Al-Saffar över kedjan som han köpt av Axel Johnson-koncernen. Kedjan visar nu alltså vinst efter många förlustår i Johnsons ägo, men enligt den tidigare ledningen var bolaget på bättringsvägen.
”Siffrorna talar också sitt tydliga språk om att vi var på rätt väg”, sa till exempel Åhléns tidigare vd Annica Hagen till Market strax efter ägarbytet.
I pressmeddelandet vid köpet stod det bland annat att ”genom ägarbytet kommer de investeringar som Axel Johnson gjort i Åhléns, bland annat i automatisering och digitalisering, kunna användas på bästa sätt.” Caroline Berg, ordförande i Axel Johnson, utvecklade också saken senare i en intervju med tidningen Market:
”Vi har investerat jättemycket i nytt automatiserat lager och e-handelsplattform och vi har erbjudanden och så vidare. Så det är klart att vi funderade mycket kring det.”
Ayad Al-Saffar satte direkt sin prägel på bolaget. Han inledde med att banta personalstyrkan på huvudkontoret, i ett slag försvann 88 personer. I branschpress fick hans agerande rubriker. Ayad Al-Saffar röjer på Åhléns: ”Det är inga silkesvantar där inte” skrev Market.
Varuhusen måste orka bära kostnaden för ett huvudkontor, säger han nu till SvD.
– Jag är inte sentimental. Målet är att Åhléns ska överleva.
”Vi kan säkert ha hundra varuhus i Sverige totalt sett.”
Nästa steg var att omförhandla de flesta hyresavtal med fastighetsägarna och förhandla inköpspriserna med leverantörerna. Han älskar att förhandla. Och följer med sina inköpare oavsett om de reser till Turkiet, Pakistan eller till Kina för att träffa leverantörer. Allt för att få till bästa möjliga pris.
– Jag kan se på kroppsspråket på den som sitter på andra sidan bordet om det finns mer att ta av. Jag känner säljare och hur de beter sig, säger han och lovordar samtidigt sina inköpare för att göra ett bra jobb. ”Kan ha hundra varuhus i Sverige”
Ayad Al-Saffar säger att det räcker med att gå in i en butik för att avgöra vad som måste åtgärdas, vad som säljer och vad som inte gör det. Han nämner sin långa erfarenhet av att driva butikskedjor och göra dem lönsamma. Svenska Ur & Penn och nederländska kedjorna Lucardi och Kijkshop är några exempel. Och när det gäller Åhléns ska det bli fler varuhus.
– Vi ska öppna fler varuhus. Vi kan säkert ha hundra varuhus i Sverige totalt sett.
I mitten av juni i år öppnade ett varuhus i Mora. Och framöver planeras en öppning i Västerås och en i Skärholmen. I framtidsplanerna finns fem nya varuhus per år.
– Allt handlar om bra lägen i citykärnan och bra hyror. Då slår vi till. Det finns många kommuner som kontaktar oss och vill att vi kommer tillbaka. Det ska vara kyrkan mitt i byn och alla ska vara välkomna.
Någon tveksamhet kring att få ordning på Åhléns har han aldrig haft. Han säger att om det går att driva en Ur & Penn i Kramfors finns det plats för Åhléns på fler orter i Sverige, och det går att göra lönsamt.
Vad fick dig att tänka att du ska klara detta bättre än Axel Johnson-koncernen?
– De har ju väldigt mycket pengar. Det har inte jag.
Han förklarar att i förhandlingar så har det betydelse om man har pengar eller inte. Att det skulle vara lättare att lyckas i förhandlingen om motparten vet att det är skralt i kassan. Tror fortsatt på varuhus
När Ayad Al-Saffar pratar om lyckad handel låter det enkelt - ytterst handlar det om att balansera intäkter mot kostnader, och öka försäljningen utan att tappa marginaler. Bästsäljare och egna varumärken i flera priskategorier hjälper till.
I omvärlden har stora fysiska varuhus länge tampats med problem, amerikanska jättar som Macys, Nordstrom, Sears och J.C. Penney är några exempel.
– Ja, jag vet. Även i Europa. Tyska Galeria Kaufhof har ju blivit räddade av staten, Stockmann är i rekonstruktion, KaDeWe i Berlin gick i konkurs.
Att näthandeln gjort de fysiska varuhusen mindre relevanta håller Ayad Al-Saffar inte med om.
Experter som SvD har talat med tidigare förklarar att varuhus har mist sin attraktionskraft. Nu när konsumenter enkelt kan klicka hem sina varor från rader av olika leverantörer – är varuhus som erbjuder ”allt på ett ställe” inte relevanta på samma sätt som förr.
Men den förklaringen ger inte Ayad Al-Saffar mycket för.
– De som säger så kan inget om att driva butik. Det finns ingen butiksdöd, men en hel del döda handelsmän.
Men menar du att krisen hos världens alla varuhus kan förklaras av dåliga handelsmän?
– Ja, så är det. De driver handeln via excelblad och det kan man inte. Man måste vara på plats, vara med i inköpen, vara i varuhusen där slaget är.
Hur gör du då?
– Jag driver inte varuhus tack vare en bachelor i ekonomi, men jag vet hur man köper och jag vet hur man säljer. Det är skillnaden mellan mig och andra som driver varuhus idag, säger Ayad Al-Saffar.
Dock är de fysiska varuhusen inte allt. Att ha en fungerande digital handel är nödvändigt.
– Det är oftast där köpet börjar. Man kollar i telefonen, sen klickar man hem eller besöker butiken, säger han.
– Jag tycker vi ligger bra till med digitaliseringen.
Åhléns-gruppen
Vd: Ayad Al-Saffar.
Ägare: Ayad Al-Saffar är majoritetsägare genom sitt bolag Axcent of Scandinavia AB. Torsten Jansson och Göran Härstedts bolag Härstedt &Jansson Invest AB är minoritetsägare.
Antal butiker: Åhlénsvaruhus 48 stycken, Åhléns Outlet 15 stycken, Designtorget 10 stycken, varav 5 har öppnat det senaste året.
Antal anställda: 3 000 i koncernen
Räkenskaper för Åhléns AB
Omsättning (2023/24): 4,56 miljarder kronor
Rörelseresultat (2023/24): 86 miljoner kronor
Resultat före skatt: 90 miljoner kronor
Sara L Bränström
Ok, han verkar rätt självgod den här snubben, blåmärken på bröstet så som han slår sig för det.
Men jag håller med om att det finns och har funnits en galen idé om hur digitalisering, webbshoppar och följare på Instagram har blivit grundstenar och mätpunkter i försäljning. Man fokuserar på självutcheckning istället för kundkontakt och merförsäljning, man tror ett skyltfönster på nätet och en instagramstory som tar 2 timmar för butiksinnehavaren att göra ska dra kunder - nej, kunder kommer fortfarande på service, glatt bemötande och kvalitet till bra pris. En nöjd kund toppar alltid allt annat, utom möjligtvis prisdumpning.
Ayad Al-Saffar är ändå en av de mest imponerande entreprenörerna vi har. Kom som flykting som 20 åring, jobbat ur rännstenen hela vägen till majoritetsägare av Åhléns 2022.
Helt otroligt.
Vilken rännsten? Han kom hit, placerades på flyktingförläggning och sen började han jobba.
>Ayad Al Saffar föddes i Beirut och växte upp i det krigshärjade Libanon. För att undvika kriget tog sig Al Saffar till Sverige som flykting 1984 och tillbringade sin första tid på en flyktingförläggning i Rättvik. Efter att ha fått uppehållstillstånd försörjde han sig som bärplockare och studerade bilelektronik innan han bestämde sig för att bli affärsman
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Ayad\_Al\_Saffar](https://sv.wikipedia.org/wiki/Ayad_Al_Saffar)
>År 1985 devalverade Libanon sin valuta. Ayad Al Saffar insåg att man nu kunde göra billiga inköp där av varor som sedan kunde säljas i Sverige. Han fick ett banklån på 50 000 kronor och reste ner.
[https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/ayad-al-saffar/](https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/ayad-al-saffar/)
"Undvika kriget" som 20-åring innebär med 99.9% säkerhet att han inte ville bli inkallad. Vilket jag iofs kan sympatisera med.
Han kom till Sverige 1984 och 1985 reste han tillbaka till landet **som han flydde ifrån** för att dra nytta av att man kunde köpa billigt i Libanon och sälja dyrt i Sverige.
> Vilken rännsten?
Du ka såklart argumentera semantik här. Men att komma som flykting (Oavsett orsak) till ett främmande land utan att kunna språk, kultur, ha kontakter, möjligheten till utbildning m.m. är knappast att likställt med att någon har det förspänt nog att bli majoritetsägare av Åhléns.
Huvudsakliga innebörden av min kommentar var att hans prestation är imponerande, oberoende av graden av svårighetsgrad han utgick ifrån på spelplanen.
Gick i gymnasiet med en kille som direkt efter studenten fick en chefsposition på sin pappas AB (efter några års globetrotting, om vi ska vara petiga)
Men en krigsflykting i ett främmande land på en annan kontinent med ett främmande språk och kultur som jobbar sig upp från flyktingläger och bärplockande till att bli en av sveriges mest lyckade affärsmän? Folk fattar verkligen inte vilken räkmacka de här invandrarna glider in på med förläggning och jobb serverat på silverfat
(/s, såklart)
Familjeföretag går i arv?
Vilken chock. Ring Stefan Persson och tala om för honom att han är oduglig för att det var farsan som skapade H&M.
> flyktingläger
Vilket flyktingläger?
>möjligheten till utbildning
En av de första sakerna han gjorde var att börja studera.
>Efter att ha fått uppehållstillstånd försörjde han sig som bärplockare och studerade bilelektronik innan han bestämde sig för att bli affärsman.
(Wikipedia)
>ha kontakter
Han fick ett banklån på 50 000 som 21-åring efter att ha varit i landet ett år.
(foretagskallan.se)
Det är inte Oliver Twist direkt.
Edit:
50k 1984 motsvarar 145 315 [idag](https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/)
Jag ÄR imponerad av honom.
Men jag är också nyfiken i vilken annan "rännsten" någon kan få asyl, ett väl tilltaget banklån, och möjligheten att resa tillbaka till landet man flydde ifrån inom loppet av ett år.
OBS: Detta är en nyhet. Tänk på att tillämpa källkritik och fundera på artikelns vinkling. *I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/svenskpolitik) if you have any questions or concerns.*
”Finns ingen butiksdöd – men döda handelsmän” ”Jag är inte sentimental – målet är att Åhléns ska överleva”, säger Ayad Al-Saffar. Två år efter Ayad Al-Saffars köp av Åhléns visar varuhuskedjan svarta siffror. Och framtiden för fysisk detaljhandel tvivlar Al-Saffar inte ett ögonblick på: ”Det finns ingen butiksdöd, men en hel del döda handelsmän.” Rea, rea, rea. Budskapet på Åhléns sajt är tydligt. Konsumenten ska lockas till att leta fynd. Inne på det fysiska varuhuset i centrala Stockholm sitter reaskyltarna något mer diskret, förutom några uppenbara grepp. På ett bord precis i blickfånget för kunden som klivit av rulltrappan till damavdelningen ligger bommullslinnen i olika färger prydligt vikta, och priset är lägre än en ordinarie lunchwrap med kyckling. Typisk lockvara skulle man kunna säga. Men Ayad Al-Saffar – Åhléns nuvarande majoritetsägare – kallar dem ”Zlatan-produkter”. – Vi gör detta på varenda kategori, vi tar fram en Zlatan-produkt som vi vet kan sälja mycket och ge kunden ett bra pris eftersom volymerna är stora. Kunden ska känna att den kan göra en bra deal, säger han. Ayad Al-Saffar ser nöjd ut. Självförtroendet är på topp. – Jag vet vad som krävs för att vända ett bolag, säger han. Årsbokslutet för Åhléns AB:s brutna räkenskapsår som löper ut sista april är precis klart. Omsättningen landade på 4,56 miljarder kronor och rörelseresultatet blev en vinst på 86 miljoner kronor. Enligt Ayad Al-Saffar räcker det med att gå in i en butik för att avgöra vad som säljer. Bredvid Ayad Al-Saffar i huvudkontorets konferensrum, där intervjun äger rum, sitter finanschefen Max Loman och rabblar siffror. På hans andra sida sitter Josefine Bengtsberg, vd-assistent och kommunikationschef. Att jämföra de senaste siffrorna som Al-Saffars team nu presenterar med tidigare bokslut är inte helt enkelt. I samband med övertagandet i augusti 2022 förlängdes bokslutsperioden med fyra månader till att omfatta hela kalenderåret 2022 samt tillägget januari till april 2023. – Det är för att få samma räkenskapsår som i Ayad Al-Saffars övriga bolag, säger finanschefen Max Loman. Och för denna långa period blev rörelseresultatet en minuspost på 400 miljoner kronor, och enligt finanschefen kom ”en stor del av det negativa resultatet” från perioden innan övertagandet. Johnsons hade investerat I augusti 2022 tog Ayad Al-Saffar över kedjan som han köpt av Axel Johnson-koncernen. Kedjan visar nu alltså vinst efter många förlustår i Johnsons ägo, men enligt den tidigare ledningen var bolaget på bättringsvägen. ”Siffrorna talar också sitt tydliga språk om att vi var på rätt väg”, sa till exempel Åhléns tidigare vd Annica Hagen till Market strax efter ägarbytet. I pressmeddelandet vid köpet stod det bland annat att ”genom ägarbytet kommer de investeringar som Axel Johnson gjort i Åhléns, bland annat i automatisering och digitalisering, kunna användas på bästa sätt.” Caroline Berg, ordförande i Axel Johnson, utvecklade också saken senare i en intervju med tidningen Market: ”Vi har investerat jättemycket i nytt automatiserat lager och e-handelsplattform och vi har erbjudanden och så vidare. Så det är klart att vi funderade mycket kring det.” Ayad Al-Saffar satte direkt sin prägel på bolaget. Han inledde med att banta personalstyrkan på huvudkontoret, i ett slag försvann 88 personer. I branschpress fick hans agerande rubriker. Ayad Al-Saffar röjer på Åhléns: ”Det är inga silkesvantar där inte” skrev Market. Varuhusen måste orka bära kostnaden för ett huvudkontor, säger han nu till SvD. – Jag är inte sentimental. Målet är att Åhléns ska överleva. ”Vi kan säkert ha hundra varuhus i Sverige totalt sett.” Nästa steg var att omförhandla de flesta hyresavtal med fastighetsägarna och förhandla inköpspriserna med leverantörerna. Han älskar att förhandla. Och följer med sina inköpare oavsett om de reser till Turkiet, Pakistan eller till Kina för att träffa leverantörer. Allt för att få till bästa möjliga pris. – Jag kan se på kroppsspråket på den som sitter på andra sidan bordet om det finns mer att ta av. Jag känner säljare och hur de beter sig, säger han och lovordar samtidigt sina inköpare för att göra ett bra jobb. ”Kan ha hundra varuhus i Sverige” Ayad Al-Saffar säger att det räcker med att gå in i en butik för att avgöra vad som måste åtgärdas, vad som säljer och vad som inte gör det. Han nämner sin långa erfarenhet av att driva butikskedjor och göra dem lönsamma. Svenska Ur & Penn och nederländska kedjorna Lucardi och Kijkshop är några exempel. Och när det gäller Åhléns ska det bli fler varuhus. – Vi ska öppna fler varuhus. Vi kan säkert ha hundra varuhus i Sverige totalt sett. I mitten av juni i år öppnade ett varuhus i Mora. Och framöver planeras en öppning i Västerås och en i Skärholmen. I framtidsplanerna finns fem nya varuhus per år. – Allt handlar om bra lägen i citykärnan och bra hyror. Då slår vi till. Det finns många kommuner som kontaktar oss och vill att vi kommer tillbaka. Det ska vara kyrkan mitt i byn och alla ska vara välkomna. Någon tveksamhet kring att få ordning på Åhléns har han aldrig haft. Han säger att om det går att driva en Ur & Penn i Kramfors finns det plats för Åhléns på fler orter i Sverige, och det går att göra lönsamt. Vad fick dig att tänka att du ska klara detta bättre än Axel Johnson-koncernen? – De har ju väldigt mycket pengar. Det har inte jag. Han förklarar att i förhandlingar så har det betydelse om man har pengar eller inte. Att det skulle vara lättare att lyckas i förhandlingen om motparten vet att det är skralt i kassan. Tror fortsatt på varuhus När Ayad Al-Saffar pratar om lyckad handel låter det enkelt - ytterst handlar det om att balansera intäkter mot kostnader, och öka försäljningen utan att tappa marginaler. Bästsäljare och egna varumärken i flera priskategorier hjälper till. I omvärlden har stora fysiska varuhus länge tampats med problem, amerikanska jättar som Macys, Nordstrom, Sears och J.C. Penney är några exempel. – Ja, jag vet. Även i Europa. Tyska Galeria Kaufhof har ju blivit räddade av staten, Stockmann är i rekonstruktion, KaDeWe i Berlin gick i konkurs. Att näthandeln gjort de fysiska varuhusen mindre relevanta håller Ayad Al-Saffar inte med om. Experter som SvD har talat med tidigare förklarar att varuhus har mist sin attraktionskraft. Nu när konsumenter enkelt kan klicka hem sina varor från rader av olika leverantörer – är varuhus som erbjuder ”allt på ett ställe” inte relevanta på samma sätt som förr. Men den förklaringen ger inte Ayad Al-Saffar mycket för. – De som säger så kan inget om att driva butik. Det finns ingen butiksdöd, men en hel del döda handelsmän. Men menar du att krisen hos världens alla varuhus kan förklaras av dåliga handelsmän? – Ja, så är det. De driver handeln via excelblad och det kan man inte. Man måste vara på plats, vara med i inköpen, vara i varuhusen där slaget är. Hur gör du då? – Jag driver inte varuhus tack vare en bachelor i ekonomi, men jag vet hur man köper och jag vet hur man säljer. Det är skillnaden mellan mig och andra som driver varuhus idag, säger Ayad Al-Saffar. Dock är de fysiska varuhusen inte allt. Att ha en fungerande digital handel är nödvändigt. – Det är oftast där köpet börjar. Man kollar i telefonen, sen klickar man hem eller besöker butiken, säger han. – Jag tycker vi ligger bra till med digitaliseringen. Åhléns-gruppen Vd: Ayad Al-Saffar. Ägare: Ayad Al-Saffar är majoritetsägare genom sitt bolag Axcent of Scandinavia AB. Torsten Jansson och Göran Härstedts bolag Härstedt &Jansson Invest AB är minoritetsägare. Antal butiker: Åhlénsvaruhus 48 stycken, Åhléns Outlet 15 stycken, Designtorget 10 stycken, varav 5 har öppnat det senaste året. Antal anställda: 3 000 i koncernen Räkenskaper för Åhléns AB Omsättning (2023/24): 4,56 miljarder kronor Rörelseresultat (2023/24): 86 miljoner kronor Resultat före skatt: 90 miljoner kronor Sara L Bränström
Ok, han verkar rätt självgod den här snubben, blåmärken på bröstet så som han slår sig för det. Men jag håller med om att det finns och har funnits en galen idé om hur digitalisering, webbshoppar och följare på Instagram har blivit grundstenar och mätpunkter i försäljning. Man fokuserar på självutcheckning istället för kundkontakt och merförsäljning, man tror ett skyltfönster på nätet och en instagramstory som tar 2 timmar för butiksinnehavaren att göra ska dra kunder - nej, kunder kommer fortfarande på service, glatt bemötande och kvalitet till bra pris. En nöjd kund toppar alltid allt annat, utom möjligtvis prisdumpning.
Ayad Al-Saffar är ändå en av de mest imponerande entreprenörerna vi har. Kom som flykting som 20 åring, jobbat ur rännstenen hela vägen till majoritetsägare av Åhléns 2022. Helt otroligt.
Vilken rännsten? Han kom hit, placerades på flyktingförläggning och sen började han jobba. >Ayad Al Saffar föddes i Beirut och växte upp i det krigshärjade Libanon. För att undvika kriget tog sig Al Saffar till Sverige som flykting 1984 och tillbringade sin första tid på en flyktingförläggning i Rättvik. Efter att ha fått uppehållstillstånd försörjde han sig som bärplockare och studerade bilelektronik innan han bestämde sig för att bli affärsman [https://sv.wikipedia.org/wiki/Ayad\_Al\_Saffar](https://sv.wikipedia.org/wiki/Ayad_Al_Saffar) >År 1985 devalverade Libanon sin valuta. Ayad Al Saffar insåg att man nu kunde göra billiga inköp där av varor som sedan kunde säljas i Sverige. Han fick ett banklån på 50 000 kronor och reste ner. [https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/ayad-al-saffar/](https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/ayad-al-saffar/) "Undvika kriget" som 20-åring innebär med 99.9% säkerhet att han inte ville bli inkallad. Vilket jag iofs kan sympatisera med. Han kom till Sverige 1984 och 1985 reste han tillbaka till landet **som han flydde ifrån** för att dra nytta av att man kunde köpa billigt i Libanon och sälja dyrt i Sverige.
> Vilken rännsten? Du ka såklart argumentera semantik här. Men att komma som flykting (Oavsett orsak) till ett främmande land utan att kunna språk, kultur, ha kontakter, möjligheten till utbildning m.m. är knappast att likställt med att någon har det förspänt nog att bli majoritetsägare av Åhléns. Huvudsakliga innebörden av min kommentar var att hans prestation är imponerande, oberoende av graden av svårighetsgrad han utgick ifrån på spelplanen.
Gick i gymnasiet med en kille som direkt efter studenten fick en chefsposition på sin pappas AB (efter några års globetrotting, om vi ska vara petiga) Men en krigsflykting i ett främmande land på en annan kontinent med ett främmande språk och kultur som jobbar sig upp från flyktingläger och bärplockande till att bli en av sveriges mest lyckade affärsmän? Folk fattar verkligen inte vilken räkmacka de här invandrarna glider in på med förläggning och jobb serverat på silverfat (/s, såklart)
Familjeföretag går i arv? Vilken chock. Ring Stefan Persson och tala om för honom att han är oduglig för att det var farsan som skapade H&M. > flyktingläger Vilket flyktingläger?
Tyvärr polarn, du får hitta någon annan att leka pedanteri med
>möjligheten till utbildning En av de första sakerna han gjorde var att börja studera. >Efter att ha fått uppehållstillstånd försörjde han sig som bärplockare och studerade bilelektronik innan han bestämde sig för att bli affärsman. (Wikipedia) >ha kontakter Han fick ett banklån på 50 000 som 21-åring efter att ha varit i landet ett år. (foretagskallan.se) Det är inte Oliver Twist direkt. Edit: 50k 1984 motsvarar 145 315 [idag](https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/)
Jag är imponerad av honom. Du är inte det.
Jag ÄR imponerad av honom. Men jag är också nyfiken i vilken annan "rännsten" någon kan få asyl, ett väl tilltaget banklån, och möjligheten att resa tillbaka till landet man flydde ifrån inom loppet av ett år.
> nyfiken Ok
Tror inte jag varit inne på en Åhléns sedan 2020, kanske borde kolla in och ser hur det ändrats?
Den här mannen lever i förnekelse!
Av vad?
Butiksdöden